Idag blir det grillat. Om vädret tillåter vill säga. Det enda som skulle kunna stoppa oss är om det öser ner. Saken är den att nu är det sommar, och på sommaren ska man grilla! Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Eller?

Idag har varit en lugn dag. Promenad, handlat, myst.

---

Just nu är jag inne i en period då jag lyssnar mycket på Maria Mena. Helt underbar musik!

---

Ciao!

Ikväll blir det thai resturang och antagligen kommer vi gå en liten runda på Helsingborgsfestivalen också.

Innan dess måste jag;

-Hitta aceton så att jag kan ta bort det som är kvar av mitt nagellack. 
- Gå igenom och organisera lagret.
-Förbereda MiitaNews för nästa vecka

Men innan allt detta så ska jag äta lite fryst frukt och bär. :)

---

Ni har väl inte missat vad Nina hade för smycke på sig igår?

Mestadels svart, men lite rosa.

Örhängena finns redan hos MiitaSweden, men ringen är morgondagens MiitaNews.

---

Mostly black and a little pink.

The earrings can be found at MiitaSweden and the ring will be in tomorrow's MiitaNews.

Nu är det färdig firat detta året. Jag fyllde som sagt år i måndags och igår var det Julios tur.

På min födelsedag bjöd mina föräldrar mig på lunch på Möllebacken här i Helsingborg, sen gick vi ner till stan och avslutade med en fruktcoctail på pistachia innan vi gick hem. Vi åt gott på kvällen och tog det lungt.

Igår så åkte jag och Julio över till Helsingör efter han hade slutat jobbet. Väl där mötte vi upp mamma och pappa som hade spenderat dagen i Köpenhamn.Istället för att jag ska skriva en massa kommer här bilder från gårdagen.

Idag är det min födelsedag! Jag har fått order om att jag ska vara färdig kl 11.15, mer än det vet jag inte.

Tänkte bara dela med mig utav dagens nyhet hos MiitaSweden. En söt liten giraff!

Fastän giraffer är skrämmande stora så tycker jag de är så otroligt söta.

Vi hörs sen!

Den dagen jag blir mamma kommer jag nog bli super nojig. Troligtvis kommer jag bli den nojigaste person ni någonsin mött. Jag har som sagt inga barn idag, men jag har en hund. För ett par dagar sedan var Wille inte så bra i magen, och jag blev nästan helt hysterisk. Sen började jag oroa mig. Tänk om han inte blev bättre tills jag skulle iväg dagen efter, tänk om han bajsar inomhus (detta har faktiskt hänt en gång då han hade diarre), tänk om han skäller och grannarna sparkar ner dörren. Oh herregud, om grannarna sparkar ner dörren ser de att jag inte diskade imorse! Så där kan jag hålla på! Hur löjligt som helst, jag vet!

Först av allt tror jag att någon av grannar skulle ringt mig först innan de sparkade ner dörren. Eller i alla fall få fatt i en nyckel. Sen började jag tänka, om jag blir så nojig över lite diarre, hur kommer jag att bli sen när ens barn får feber. Jag kommer nog vara en utav de mammorna som har sjukhusupplysningen på speed dial. "Hej, det är Mia igen, xxx har 37,9 grader nu, är det normalt?"

Om nu Wille hade kunnat prata (tyvärr förstår jag inte voff-voff språket) så hade han lugnt och sansat kunnat berätta för mig att han redan mådde bättre innan jag åkte hemifrån, så hade jag inte behövt bli så nojig.

But that's life! Jag ska verkligen försöka bli o-nojig.

Imorse när jag var ute på en promenad med Wille så möttes vi utav skratt och skrik på en och samma gång. Susande förbi åker två tjejer på en eu-liknande-moped. De skrattade och tjöt utav glädje. Om det var för att de åkte moped vet jag inte,men jag kom att tänka på min gamla moped.

Jag hade länge velat ha en vespa liknande moped och när vi flyttade så fick jag en utav mamma och pappa. Den var metallic blå. En dag så bestämde sig pappa för att han skulle lära mig hur man körde den. Han satt sig på mopeden, visade hur man gasade och bromsade, och jag tyckte att det såg relativt lätt ut. Till saken hör också att vi bodde precis i en uppförsbacke. Jag hoppade på mopeden och ner för backen var det inga problem, mer problem blev det när jag skulle köra uppför backen.  Antar att jag var rädd för att använda gasen för mycket och att det skulle gå alldeles för snabbt. Hela vägen upp gick väldigt vingligt och det hela slutade med att jag körde in i en buske. Min första tur med mopeden blev inte alls som jag hade tänkt mig med andra ord.

Jag använde mopeden en gång till. Jag skulle träffa mamma vid Park ’n Shop och jag körde ner till gaten på området vi bodde för att sedan gå resterande bit. Jag kommer ihåg hur svettig jag var om händerna, hur hela jag kallsvetades. Men det var en stolt Mia som klarade av att köra de hela  400-500 m till gaten och tillbaka. Här slutade dock min och mopedens relation. Men det var trevlig så länge det varade. :)

Hittade inga bilder på den, men den var liknande den moped som är på bilden nedan.

Har varit väldigt dålig på bloggandet ett par dagar. Som sagt hade vi familj på besök, var på 40-års kalas hos min kusin och sedan har det varit annat som kommit i vägen. Igår bestämde vi oss för att ha en myskväll och bara ta det lungt. Låg i sängen och kollade på en film, som jag givetvis somnade till! Idag blir det sen middag. Vårat kylskåp ekar tomt för tillfället så vi bara slängde ihop en rätt utav det lilla som fanns. Ska inte lägga oss allt för sent eftersom imorgon blir det att gå upp tidigt. Hörs då!

Ciao!

Efter en mycket intensiv, men ack så trevlig helg, sitter vi här i soffan och väntar på att finalen i fotbollen ska börja. Igår vankades det 40-års fest efter jobbet. Väldigt trevligt att träffa släkten igen.

Båstad i fredags var väldigt trevligt och vi hade fint väder. Givetvis glömde jag min kamera men snodde en bild från Ninas telefon på Julio, Philip och pappa.

Nu blir det fotboll för hela slanten!

Ciao!

Igår natt kom min syster och hennes familj ner eftersom vi ska på 40-års kalas hos min kusin imorgon.

Efter en god grillad måltid ska vi nu ta en tur till Båstad och bara mysa.

Min systersons skratt, Enzo, ekar i lägenheter och fyller en med värme.

Bilder och annat kommer sedan.

Ciao!

Vaknade imorse utav att regnet öste ner utanför fönstret. För mig gjorde det inget eftersom jag är hundledig idag och behövde därför inte bege mig ut. Låg istället kvar i sängen och bara myste. När jag låg där och tänkte kom jag att tänka på ett minne jag har från ett par år sedan.

Vi hade precis flyttat till Kina, hade endast varit där några veckor, det var första dagen i min nya skola- jag var livrädd!Allt var nytt- landet, språket, människorna. Vi var fyra tjejer i min klass- jag och tre koreaner. Killarna höll sig mest för sig själv. De tre andra tjejerna pratade endast koreanska med varandra och jag kände mig så utanför. Jag hade en klass i mandarin och läraren pratade väldigt lite engelska, endast kinesiska. Jag kommer ihåg hur hon bad mig skriva ner vad jag kunde i kinesiska, med hjälp utav mina klasskompisar förklarade jag att jag inte kunde någon kinesiska överhuvudtaget. Hon kollade lite konstigt på mig och bad mig istället skriva ner, på engelska, vad jag ville lära mig på kinesiska. Allt kändes helt hopplöst.

Jag blev så glad när våran klassföreståndare sa till oss att vi skulle få sluta redan vid lunch eftersom det var en storm på väg.Vi blev skickade till bussarna och när bussen kom fram till området vi bodde på stod mamma där och väntade på mig. När jag kom hem grät jag hejdlöst. Jag kunde inte förstå varför jag hade gått med på att flytta från Sverige. Pappa kom hem tidigare från jobbet eftersom de hade blivit meddelade om stormen också, jag kommer ihåg hur mina föräldrar försökte tröst mig i flera timmar. Stormen kom- regnet öste ner och vinden ven. Det regnade så kraftigt att stuprännorna inte hann med och vattnet rann in vid våran altan dörr. Dagen efter när vi gick ut från huset såg vi hur många utav träden hade knäckts som tändstickor utav den hårda blåsten. I bussen på väg till skolan såg jag flera hus som hade blivit förstörda utav stormen. Jag hade det rätt bra jämfört med många andra den dagen. Givetvis tycket jag vid detta tillfälle att mina problem var det största i hela världen, men när jag ser tillbaka på det så inser jag att så var givetvis inte fallet.

Mycket har hänt sen dess. Jag lärde mig älska Kina, människorna och allt landet har att erbjuda. Jag har genomgått andra prövningar sedan dess och en sak är säker - vid varje prövning växer man som människa och lär sig något nytt. Jag skulle för allt i världen inte vilja vara utan den tid som jag fick i Kina.

Från och med idag visas en nyhet varje dag hos MiitaSweden. Nyheten visas i bildspelet på startsidan. För att se vad det är idag, gå hit!

Hörs sen.

För några år sen kunde jag mer eller mindre springa i skor med 10 cm hög klack, nu kan jag knappt gå i dem. Allt handlar om vana helt enkelt. De senaste åren har det blivit att jag valt converse eller sandaler, men idag har jag bestämt mig - nu blir det skor med hög klack igen.Om man vill va fin får man lida pin (i alla fall en liten tid).

Det som fick mig att tänka på detta var när jag såg Miu Miu Fall/Winter ´11. Jag älskar de glittriga guld skorna! Jag vill ha dem! Tycker om mycket annat också, som de tre outfits ovan och väskan. Det finns mycket man vill ha helt enkelt! Nu ska jag fixa lite!

Hörs imorgon!

Kläder när de är som allra bäst, färgglada!

Såg dessa fantastiska klänningar när jag var inne och kollade på ELLEs hemsida. Klänningen till höger kommer från Monki och på höger axel skulle jag sätta denna påfågel brosch. Den vänstra klänningen kommer från Karen Millen och den skulle jag matcha med ett svart resin armband.

Nu väntar sängen!

Här är en liten sneak peek på vad man kan hitta hos MiitaSweden inom kort. Armbandet kostar endast 185;- och örhängena kostar endast 65;-.

Hoppas att ni har haft en trevlig helg!

Idag fanns det en väldigt bra artikel i Metro som handlade om att berömboosta sina kollegor. Jag tycker även det är viktigt att ibland berömboosta sig själv. När det kommer till kritik är jag allra hårdast mot mig själv. Visst finns det de i min omgivning som kan pusha på mig och kritisera mig om jag inte får saker och ting gjort. Men dessa personer är även bra på att påminna mig om mina positiva sidor, något som jag själv är väldigt dålig på. Så något som jag ska bli bättre på är att berömma mig själv!

Så gör som jag och beröm dig själv för de saker som just du är extra bra på!

Nu ska jag äta tonfisk sallad och dricka ett glas rosé vin!

Ha en trevlig kväll!

Trots två koppar espresso har jag inte riktigt vaknat ännu. Fördriver tiden med att leta efter sommarhattar. Ett inköp utav en sommarhatt är ett måste! Tycker båda varienter ovan är fina. Vem vet, det kanske blir att jag köper två hattar istället för en. Tycker att mitt helgon armband och peace armband skulle passa väldigt bra till båda hattarna. Nej, nu är det dax att ta tag i saker och ting. Sängen ska bäddas, disken ska diskas och jag har en hel hög med kläder som måste gås igenom. 

Hörs sen!

Fjäril shortsen från Ida Sjöstedt är verkligen fräcka! Så här skulle jag kombinera dessa shorts. Linnet kommer från H&M, medans alla smycken givetvis kommer från MiitaSweden. :)

Såg denna bild i senaste numret utav Chic. Varför inte investera i ett armband med stora peace tecken gjort utav sten. Eller kanske ett armband med lite mindre peace tecken. Väldigt snygga sommar armband!