Att googla.

Jag är själv, mer eller mindre, uppvuxen med internet och informationen hittas på google istället för i ett lexikon eller i böcker. Ibland är det kul att bara läsa igenom den information som finns där ute. innan jag berättar vad som hände så måste ni veta att jag kan vara lite paranoid och överbeskyddande när det kommer till wille.
så det här hände igår.
på eftermiddagen började wille att klökas, det såg precis ut som om han skulle kräkas men inget kom upp. det hände 2-3 gånger. först tänkte jag att det säkert var något han satt i halsen, så när jag googlade det och kom in på olika forum där det skrevs om allt från salt, senap och snus till att man skulle slå precis under hundens bröstkorg och möjligtvis bryta ett eller två revben (detta var tydligen helt ok enligt person som skrev det) för man var ju tvungen att få ut vad det än nu var hunden hade ätit. det stod också att man skulle slå riktigt hårt under bröstkorgen, och inte vara rädd för att ta i. herregud tänkte jag, var är under hundens bröstkorg- så jag var ju tvungen att googla det också. framför mig såg jag mig själv slå wille under bröstkorgen och hur jag bröt två revben, bara detta gjorde mig tårögd- skulle jag verkliga bryta två revben bara för att han kanske hade satt något i halsen! jag satt stilla i 5 min och kollade rakt fram, funderade över vad jag skulle göra. samtidigt som jag gjorde detta så var det precis som om jag vaknade till liv- vad är det här för dårenskap! wille var ju fortfarande pigg, betedde sig som vanligt och verkade inte må dåligt alls. jag visste ju faktiskt inte om han hade satt något i halsen överhuvudtaget....
så det som började med att jag skulle googla lite lätt för att se om jag kunde ge honom något naturligt och enkelt. som salt t ex (vilket vid vidare efterforskningar tydligen inte heller är bra enligt veterinärerna) slutade med att jag hade fått för mig att Wille var döende med något han hade satt i halsen och jag var tvungen att trycka honom under bröstkorgen för att få ut det, och möjligtvis bryta två revben samtidigt. jag var helt stimmig i flera timmar efter att jag hade läst detta forum, följde efter wille, stod lutad över honom när han åt för att se att det såg ut som vanligt. han kollade på mig som om jag var knäpp och undrade nog vad jag höll på med.
i fortsättning ska jag ta informationen som jag hittar på nätet med en nypa salt:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0