Imorse när jag var ute på en promenad med Wille så möttes vi utav skratt och skrik på en och samma gång. Susande förbi åker två tjejer på en eu-liknande-moped. De skrattade och tjöt utav glädje. Om det var för att de åkte moped vet jag inte,men jag kom att tänka på min gamla moped.

Jag hade länge velat ha en vespa liknande moped och när vi flyttade så fick jag en utav mamma och pappa. Den var metallic blå. En dag så bestämde sig pappa för att han skulle lära mig hur man körde den. Han satt sig på mopeden, visade hur man gasade och bromsade, och jag tyckte att det såg relativt lätt ut. Till saken hör också att vi bodde precis i en uppförsbacke. Jag hoppade på mopeden och ner för backen var det inga problem, mer problem blev det när jag skulle köra uppför backen.  Antar att jag var rädd för att använda gasen för mycket och att det skulle gå alldeles för snabbt. Hela vägen upp gick väldigt vingligt och det hela slutade med att jag körde in i en buske. Min första tur med mopeden blev inte alls som jag hade tänkt mig med andra ord.

Jag använde mopeden en gång till. Jag skulle träffa mamma vid Park ’n Shop och jag körde ner till gaten på området vi bodde för att sedan gå resterande bit. Jag kommer ihåg hur svettig jag var om händerna, hur hela jag kallsvetades. Men det var en stolt Mia som klarade av att köra de hela  400-500 m till gaten och tillbaka. Här slutade dock min och mopedens relation. Men det var trevlig så länge det varade. :)

Hittade inga bilder på den, men den var liknande den moped som är på bilden nedan.